Vänsterliberaler flippar ur fullständigt för att amerikanarna ratar homogami
Nog med finliret. Efter tre dagar av fullständigt hysteriskt gnäll från vänsterhåll har jag inte längre lust med någon inlindad valanalys. Så jag säger i stället till den amerikanska vänstern och alla dess hysteriska proggare: Väx upp för helvete. USA har inte förvandlats till någon talibanrepublik. Vad som hänt, mer än något annat, är att stora majoriteter av amerikanarna, från 57% i Oregon till 86% i Mississippi har sagt nej till “äktenskap för homosexuella”, eller homogami, för att uttrycka det enkelt. Draget från en homogamiomröstning bidrog med all säkerhet till att ge president George W Bush segermarginalen i Ohio.
När, exakt när, fick ni för er att det fanns ett folkligt stöd för homogami? Eller ens en folklig acceptans? När den från Sydafrika invandrade kommunisten Margaret Marshall blev tungan på vågen i Massachusetts högsta domstol som därmed beslöt att homogami är en författningskyddad rättighet? Vet ni varför domstolen fattade det beslutade? Därför att den visste att väljarna inte skulle gå med på det. Trodde ni på allvar att det fanns någon supertyst majoritet i USA som väntade på chansen att godkänna homogami?
USA har inte blivit konservativare, det är det demokratiska partiets vänsterflygel som blivit knasigare. De senaste 10 åren har den formligen tiggt om att få pisk av väljarkåren. Under 1990-talet kunde vänstern gömma sig bakom Bill Clinton och högkonjunkturen. I valet 2000 misstrodde de evangeliska väljarna Bush, vars far haft föga till över för Bibelviftarna. Men Bush har vunnit deras förtroende. Förr gick republikanska politiker till evangeliska ledare för att vinna evangeliska gräsrötters stöd. Numera är det annorlunda. Bush är praktiskt taget de evangeliska gräsrötternas ledare. Han har deras fulla förtroende.
Resultatet blev att rödstatarna efter år av förödmjukelser (Robert Bork, The Citadel, skolbön, offentliga julpyntningar, you name it) slog tillbaka - och vann.
Och det är mer än vad blåstaternas juridiska och kulturella imperialister kan hantera. Så nu springer de omkring som ett gäng kärringar och gapar om att de måste flytta någonannanstans, att USA borde delas, att religiösa fanatiker har tagit över.
Lägg ner för helvete. Vad som hänt är att ni sekulära fanatiker, som inte sällan djupt och innerligt avskyr nästan allt som Amerika är, dess historia, dess folk, dess symboler, dess institutioner, NI har för en gångs skull fått stryk. I öppna val, med höga valdeltagande. Och det är tydligen mer än ni kan hantera.
Men snälla ni, för allt i världen, flytta inte. För hur ska det demokratiska partiet kunna kom på en riktigt bra valförlorande fråga utan er benägna hjälp?
